Adjektiv

Adjektiv är en ordklass i svenskan och beskriver hurdant ett föremål eller en sak är.

Aforism

En aforism uttrycker kraftfullt en insiktsfull tanke.

Till exempel ”Glädje och sorg är inte motsatser. Deras gemensamma motsats är monotonitet.” – Markku Enwall

Anime

Japansk animerad film.

Baksidestext

En baksidestext berättar kort om bokens huvudpersoner och bokens händelser. Syftet med bokens baksidestext är att locka till att läsa boken, därför ska texten vara intressant. Baksidestexten avslöjar aldrig slutet på boken.

Berättare

Berättar om händelserna i jagform eller tredje person (utomstående eller allvetande). Berättelsen kan få en ny berättare under händelseförloppet.

Bildmanus (storyboard)

Inspelningsplan med bilder som gjorts utifrån filmmanuskriptet.

Bildspråk

Bildspråk är ett ord eller ett uttryck som används på ett sätt som avviker från den bokstavliga betydelsen. Bland annat följande är bildspråk:

Liknelse där man jämför två saker med varandra med hjälp av ordet ”som”, t.ex. livet är som rinnande vatten.

Metafor påminner om liknelse, men till skillnad från liknelsen använder man inte ordet ”som”, t.ex. livets rinnande vatten.

Personifikation som betyder att döda föremål beskrivs som levande, t.ex. månens runda ansikte log mot mig i den tyst viskande höstnatten. Personifikationer är typiska för dikter.

Blogg

En blogg är en webbplats på nätet där en eller flera skribenter skriver innehåll, lägger upp bilder, länkar osv. Bloggen skrivs ofta om ett visst tema och uppdateras regelbundet, så att de nyaste texterna syns allra först på sidan. I bloggtexterna fokuserar man ofta på ett personligt perspektiv och syftet är att sprida information och åsikter.

Bokkasse

Med hjälp av en bokkasse kan man berätta om händelserna i en bok, dvs. tipsa om en bok. Man kan t.ex. pyssla ihop en kasse. Man skaffar en papperskasse som dekoreras med färger och bilder som har en koppling till händelserna i boken. Man samlar föremål som har att göra med boken i kassen.

Boktrailer

En boktrailer är en presentationsvideo för en bok. Bland annat i bloggen som Esbo stadsbiblioteks personal driver finns instruktioner (på finska) för hur man gör en boktrailer.

Brevvänsannons

Man söker en passande brevvän genom en annons. I annonsen berättar man ofta om sina hobbyer, sin ålder osv. I annonsen kan man också berätta hurdan brevvän man önskar sig.

Casting

Rollbesättning eller rollfördelning. Val av lämpliga skådespelare för en film.

Dialog

Dialog, dvs. ett samtal mellan rollfigurer. I text anges dialog med citattecken eller talstreck.

Dokumentärfilm

En film där människorna och händelserna är verkliga. Personerna spelar sig själva eller berättar om sig själva i verkliga situationer. Även dokumentärfilmer har manus och de visar alltid verkliga händelser ur ett visst valt perspektiv.

Dubbning

Många filmer, bland annat animerade, dubbas på nytt på finska för inhemsk distribution.

Fakta

Något som baserar sig på något verkligt.

Fantasy

I fantasylitteratur beskrivs övernaturliga saker som händer i den verkliga världen eller en fantasivärld. Kännetecken för fantasy är: magiska föremål, mytiska fantasifigurer, ”portar” dvs. föremål eller platser genom vilka man kan förflytta sig till en parallell värld samt kampen mellan gott och ont.

Fiktion

Utgår från fantasin.

Filmens uppbyggnad

Så kallat klassiskt filmberättande är ett vanligt sätt att presentera filmers uppbyggnad.

Filmen inleds med anslag. Det är kort och syftet är att väcka tittarens intresse. Anslaget är ofta en händelse som presenterar de centrala personerna och gör tittaren bekant med filmens tema.

Presentationen beskriver närmare personerna i filmen samt relationerna mellan dem, miljön och tidsperioden. Tittaren får även tips om eventuella konflikter och problematiska situationer.

I fördjupningen kommer tittaren in i personernas värld och får mer information om personerna i filmen samt orsakerna till deras beteende. Filmens intrig utgår ofta från en konflikt.

Vid konfliktupptrappningen leder intrigförloppet samt små bikonflikter till att den grundläggande konflikten löser sig.

Den slutliga lösningen är den nyckelscen där filmens intrig når sin kulmen. Samtidigt får tittaren veta hur berättelsen slutar.

Avtoningen hjälper tittaren att sympatisera med huvudpersonens glädje eller sorg. Den berättar hur det gick för huvudpersonen och vad som hände sedan.

Intrigens uppbyggnad kan även innehålla framåtblickar, tillbakablickar, en ramberättelse samt öppna ställen.

Filmmanuskript

Ett filmmanuskript är en plan för filmregissören och skådespelarna hur en film ska genomföras. I det har man för beskrivit händelser, skrivit skådespelarnas repliker samt instruktioner för inspelning. Berättelsen i filmmanuskriptet, dvs. vad som kommer att hända i filmen, kan utgå från manusförfattarens egen idé eller vara en tolkning av en berättelse som är en bok, en historisk händelse eller en person. Den som skriver filmmanuskriptet kallas manusförfattare.

Manusförfattaren skriver en plan över händelserna i filmen, varav framgår skådespelarnas repliker samt instruktioner för inspelning enligt händelseförloppet.

Filmregissör

Inom filmproduktionen är filmregissören den person som bestämmer hur filmen ska berättas och hurdan stämning man önskar. Filmregissörens uppgifter är bl.a. att regissera innehållet och handlingsförloppet, definiera det allmänna konstnärliga uttrycket, regissera skådespelarnas prestationer samt administration av inspelningsplatser, placeringen av kameror, belysningen och ljudspårets innehåll. Filmregissören arbetar tillsammans med den övriga produktionsgruppen.

Genre

Litteratur och filmer kan delas in i genrer enligt berättandet och saker som är typiska för temat. Olika genrer är bl.a. dramatik, komedi, fantasy, action, western, skräck, science fiction, thriller, krigs- eller kriminalberättelser. Många berättelser innehåller egenskaper från flera olika genrer, och de kan också anses representera två eller flera genrer samtidigt.

Huvudperson och biperson

Huvudpersonen är en person som förekommer i berättelsen och som man berättar mest om. Berättelsen byggs oftast upp kring huvudpersonen. Det brukar vara lätt att känna igen huvudpersonen i berättelsen, eftersom hen är med i många händelser. Personens karaktär kommer fram via hens agerande.

Berättelsen har ofta även flera bipersoner. Bipersonerna får mindre uppmärksamhet än huvudpersonerna. Sättet på vilket bipersonerna talar till huvudpersonen och reagerar på hens agerande hjälper läsaren att dra slutsatser om huvudpersonen.

Händelsekarta

Händelsekartan är ett sätt att presentera den miljö som beskrivs i texten.

Händelseplats

Händelseplatsen är en miljö, byggnad eller något annat där berättelsens personer rör sig eller där det händer något som har att göra med berättelsen. Genom händelseplatser skapas berättelsens stämning och tidpunkt. När platsen beskrivs levande, hjälper det läsaren att förstå handlingen och få egna intryck av händelserna i berättelsen.

Ingress

Inledning till en tidningsartikel som oftast skiljer sig från den övriga texten t.ex. genom fet stil eller större stil. Den sammanfattar det viktigaste i texten och lockar till att läsa hela texten.

Intertextualitet

Hänvisning till en annan text.

Intrig

Med hjälp av intrigen berättar man en berättelse. Berättelsen kan ha en huvudintrig och en eller flera underintriger. En bra intrig uppstår av att händelserna i berättelsen, som kommer efter varandra, skapar en trovärdig händelsekedja. Intrigen framskrider inte alltid i tidsföljd, utan den kan innehålla tillbakablickar eller framåtblickar. En tillbakablick betyder att man går tillbaka till tidigare händelser i intrigen, och framåtblick betyder förmodanden om framtida händelser. Intrigen har en eller flera betydelsefulla händelser, dvs. vändningar som kallas vändpunkter.

Intrigkarta

Med en intrigkarta kan man kort berätta bokens intrig och vändpunkter.

I början presenteras personerna, händelseplatsen och ett problem. Efter inledningen börjar man utreda problemet. Efter mitten når berättelsen sin kulmen, då problemet blir löst. Det sista skedet i intrigen är slutlösningen som är slutet på berättelsen.

Bilden finns tyvärr endast på finska, men där står: Presentation > Konflikt > Utveckling > Kulmen > Vändpunkt > Slutet

Klassiker

Klassiker är en bok eller film som har varit populär under flera årtionden.

Klassiskt filmberättande

Klassiskt filmberättande uppstod under Hollywoods guldera (1930–1950-talen). Det typiska för klassiskt filmberättande är att de filmiska medlen, berättelsen och slutet är tydliga.

Ljudvärld och musikfilm

Filmer kan innehålla många slags ljud. Källorna till många ljud kan observeras direkt i berättelsen eller bilden, såsom tal eller ljud som kommer från föremål, till exempel då en dörr stängs. Ljuden kan också höras utifrån bilden, såsom trafikljud eller olika effektljud. Musik används till att skapa stämningar och intensifiera berättandet, men även tystnad kan vara mycket talande. Ljud och musik är också centrala faktorer för filmberättande.

Loggbok

Dagbok över händelser på en resa.

Läsdagbok

I en läsdagbok skriver man vilka tankar böcker väcker medan man läser dem.

Löpsedel

En reklamaffisch för en kvällstidning som lockar att köpa och läsa tidningen.

Miljö

Tid och plats.

Monolog

Monolog är en reflekterande text som består av en persons tankar.

Multimedial

Förekommer i många olika medier. Till exempel är många animerade filmfigurer multimediala, eftersom de förutom filmen även förekommer i böcker, tidningar, animerade kortfilmer, bruksföremål osv.

Myt

Myt är en berättelse eller övertygelse som kan innehålla övernaturliga väsen, gudar, sagolika företeelser eller hjältar. Kända myter är antikens myter och myter som berättar om världens uppkomst.

Novell

Koncist berättad form av prosa som är kortare än en roman. Intrigen baserar sig inte nödvändigtvis på en händelseserie, utan kan också vara en beskrivning av en situation. Novellens slut kan vara öppet.

Nyhet

En nyhet berättar om aktuella och nya händelser. Den är saklig och utgår från fakta. Skribenten skriver inte om sina egna åsikter i nyheten. Innehållet beskrivs exakt och utan överdrifter. Nyheter svarar på frågorna:

• Vad hände?
• Var hände det?
• När och hur hände det?
• Varför hände det?
• Vem gjorde?
• Vad var följden?

Pantomim

Pantomim betyder att man visar eller spelar något utan ord eller tal.

Persongalleri

I persongalleriet beskrivs berättelsens personer. I det skrivs personens namn, familjeförhållanden och vänskapsband, personlighetsdrag, hobbyer eller annat som är väsentligt för personen.

Perspektiv

Händelserna i berättelsen betraktas ur olika personers perspektiv. Berättelsen och händelserna kan berättas ur flera personers synvinkel, vilket påverkar berättelsens innehåll. Berättelsen kan även berättas ur ett föremåls eller djurs perspektiv.

Produktplacering

Radiopjäs

En pjäs som gjorts för radio. Föreställningen grundar sig på tal och ljudeffekter.

Realistisk

Verklighetstrogen.

Recension

Recension är en skribents åsiktstext om ett skönlitterärt verk eller ett annat verk, såsom en film, utställning eller teaterföreställning. Syftet med en recension är att presentera verket och den som gjort verket, tolka och analysera verket samt fundera över dess innehåll i förhållande till konstnärens egna eller andra verk som gjorts om samma tema. Recension som publiceras i media kallas ofta även kritik.

Relationer mellan personer

Relationerna mellan personer, och hur de förhåller sig till varandra, beskrivs genom att rita symboler mellan personerna. Man kan t. ex. beskriva personernas hat med en blixt. Man kan även beskriva relationer genom att skriva ner sakerna.

Rim

Rim är ord som slutar likadant, såsom sill och dill. Rim används oftast i dikter.

Romantisk

Stämningsfull, förhärligar verkligheten.

Saga

Sagor baserar sig på fantasi. Det finns olika slags sagor såsom djur-, folk- och konstsagor. Kännetecknande för sagor är under, magiska föremål, fantasipersoner och -figurer samt vissa tal, såsom tre och sju. I sagan ska man ofta göra någon sak t. ex. tre gånger eller så förekommer det sju underliga saker eller personer som de sju dvärgarna i sagan om Snövit. Sagorna innehåller nästan alltid någon lärdom.

Sammanfattning

I en sammanfattning, dvs. förkortning, samlar man de viktigaste sakerna från en längre text.

Scenograf, kostymarbetare och makeupartist

Scenografen, kostymarbetaren och makeupartisten får tips av regissören och manusförfattaren om hurdan sorts film man önskar. De planerar filmen i samarbete och använder sin konstnärliga vision för att genomföra planerna. Scenografen ansvarar för hur miljöerna ser ut i filmen. Kostymarbetaren planerar och förverkligar skådespelarnas kläder som passar rollerna. Makeupartistens mål är att få skådespelaren se ut pä önskvär sätt framför ljusen och kameran.

Science fiction

Science fiction är en genre som utnyttjar material som produceras av vetenskapen och teknologin samt undersöker deras inverkan på människan och den omgivande världen. Science fiction intresserar sig för framtidens samhälle samt individens ställning i sin gemenskap och som en del av världsalltet. Delvis är det saga och delvis vetenskap, där science fiction-författare skapar och fritt tillämpar framtida världar men så att helheten ändå blir enhetlig och logisk.

Science fiction behandlar resor i tiden och rymden, besynnerliga kulturer, faror på främmande planeter samt framtida förändringar som utgår från nutida utvecklingstrender. Olika framtida uppfinningar som möjliggör snabba resor och kommunikation mellan olika världar är centrala i science fiction.

Den väsentligaste skillnaden mellan fantasy och science fiction torde vara de världar de beskriver. Fantasyns världar avviker permanent och tydligt från verkligheten, och man försöker inte ge en genomgående förklaring av dem. I de världar som science fiction beskriver tonas skillnaden till verkligheten ner med vetenskapliga eller pseudovetenskapliga teorier och man försöker rationalisera distansskapande faktorer. Fantasy utgår oftast från gångna tider, när utgångspunkterna för science fiction däremot är i framtiden.

Serie

En serie är en bildberättelse som består av bilder som följer varandra och som kombinerar bilder, ord och olika tecken. Berättandet i serierna uppstår av kombinationen av bilder, rutor och utrymmet mellan dem.

Filmer och serier har liknande berättarteknik. Där skapar tittaren kontinuitet mellan olika bilder och kan koppla ihop händelser, även om allt inte sägs i bilderna. Rutan är seriens grundenhet. Ofta är den en fyrkant eller rektangel. Man kan uttrycka många saker genom rutans storlek och form. Olika stora rutor lyfter fram händelser, och storleken kan påverka händelsernas längd. I både serier och filmer används olika bildvinklar och bildstorlekar för att skapa variation och olika slags spänningar i berättandet. I serier visas saker ofta underförstått, med hjälp av signalspråk. Vissa slags streck uttrycker rörelser eller fart, z-bokstäver att man sover osv. Saker presenteras med hjälp av humor och överdrifter.

Man börjar göra en serie genom att utveckla intrigen och berättelsen. Sedan skapar man huvudpersonen, och man gör klokt i att rita skisser av huvudpersonen i olika känslotillstånd eller ställningar. Berättelsens händelser delas i rutor, där bilderna ritas lätt med blyertspenna. Efter det lägger man till pratbubblor, annan behövlig text och tecken. Den slutliga serieversionen görs med en svart filtpenna och färgläggs.

Skådespelare

Skådespelare är personer som spelar i en film. Förutom att spela en roll kan skådespelaren sjunga, dansa eller endast använda sin röst.

Skönlitteraturens huvudgenrer

Skönlitteraturens huvudgenrer är prosa, lyrik och dramatik. Prosa betyder prosaformad berättande litteratur, såsom en berättelse, saga, novell och serie. Med lyrik avses poesi och med dramatik teaterlitteratur. Dramatik är också en pedagogisk metod, med vilken man visar och spelar händelser och saker.

Substantiv

Substantiv är ord som anger namn på föremål, väsen, människor, platser, egenskaper och saker. Substantiv delas in i egennamn som skrivs med stor första bokstav och appellativ som skrivs med liten första bokstav. Substantiv svarar på frågorna: Vem? Vad? Vilka?

Tankekarta

Tema

Tema är verkets mest centrala budskap som man kan komma fram till utifrån de ämnen som behandlas i verket. Ämnet kan vara t.ex. lägerskola och temat vänskap. Verket kan även innehålla flera teman.

Tid då händelserna utspelar sig

Man kan dra slutsatser om när berättelsen utspelar sig utifrån händelserna, föremålen, språket eller direkta hänvisningar. Berättelsen kan innehålla olika tider då händelserna utspelar sig, såsom tid under dygnet, årstid, tidsperiod (dåtid, nutid, framtid). Ibland kan man dra mycket exakta slutsatser om tidsperioden och veta årtiondet, eller till och med året. Tid och plats utgör tillsammans berättelsens miljö.

Tidsperiod

En tidsperiod berättar om tiden då en bok eller film utspelar sig. Händelserna i berättelsen kan kopplas till nutid, dåtid eller framtid. Man kan dra slutsatser av berättelsens tidsperiod utifrån platserna, föremålen och personernas klädsel eller verksamhet.

Tolkning

Syftet med tolkningen är att förklara verkets betydelser och många nivåer utifrån innehåll, strukturer och tolkarens tankar. Samma verk kan tolkas på många olika sätt, eftersom tolkarens tankar påverkar tolkningen.

Vandringssägen

En berättelse som verkar trovärdig och som berättas som varnande exempel.

Verb

Verb är ord som uttrycker handlingar, verksamhet, att röra sig, uppleva eller känna något. Verb böjs bl.a. efter person och tempus.

Vers och strof

Vers är raden i en dikt. En strof består av flera verser.

Versmått

Rytmen i en dikts verser och strofer. Längden på ord och stavelser varierar.

Vänbok

I en vänbok skriver vännerna om sig själva. Sakerna som skrivs är personliga, såsom hobbyer, längd, ögonfärg, favoritmat. I vänboken limmar man också ofta ett foto eller ritar en bild på sig själv.